Barndomens betungande livshändelser och samband med senare risk för insjuknande i fibromyalgi

Aleksi Varinen | Jul 2019 | Reumatologi |

Aleksi Varinen
clinical lecturer, MD,
Department of General Practice,
Faculty of Medicine and Life Sciences,
Tampere University, Finland / Nokia Health
Centre, Nokia,
Finland

Elise Kosunen
professor,
Department of General Practice,
Faculty of Medicine and Life Sciences,
Tampere University, Finland / Pirkanmaa Hospital District,
Centre for General Practice,
Finland

Kari Mattila
professor emeritus,
Department of General Practice,
Faculty of Medicine and Life Sciences,
Tampere University,
Finland

Sakari Suominen
med.dr, professor i folkhälsovetenskap,
Institutionen för hälsa och lärande,
Högskolan i Skövde, Sverige,
professor i beteendemedicin och hälsovård,
Åbo Akademi,
Finland

Lauri Sillanmäki
statistiker,
Department of Public Health,
Åbo university, Åbo universitetscentralsjukhus,
Finland / Health care services,
Welfare Division, Åbo,
Finland

Markku Sumanen
med.dr, fil.dr,
Department of General Practice,
Faculty of Medicine and Life Sciences,
Tampere University,
Finland

Fibromyalgi är en funktionell men till sitt ursprung obekant samling symtom som karaktäriseras av central sensitisering. Med uttrycket hänvisas till en förändrad förmedling av impulser i centrala nervsystemet. Störningen kan komma att utvecklas till ett långvarigt och till och med livslångt problem med funktionsnedsättande smärta. 

Vissa gener samt störningar i ämnesomsättningen av inflammations- eller signalsubstanser mellan celler har utpekats som tänkbara uppkomstmekanismer för den förhöjda smärtkänsligheten. 

Orsaker till fibromyalgi

Enligt nyligen uppkomna studier lider cirka 2–5 procent av befolkningen av fibromyalgi, men för ett par decennier sedan ifrågasattes fortfarande hela syndromets existens. Inom klinisk medicin är man dock numera rätt överens om att en viss sänkning av tröskeln för smärtupplevelser verkligen kan äga rum, vilket i sin tur kan leda till att vissa individer lider betydligt mer av långvariga smärttillstånd än andra. 

I sökandet efter orsaker till fibromyalgi har som tänkbara förklaringar också mental belastning i form av tunga livshändelser, till exempel tidigare mobbning, lagts fram, eftersom såväl psykologiska och sociala som rent biomedicinska faktorer kan tänkas spela roll. 

Dessutom är det i sista hand svårt att vattentätt gruppera riskfaktorer. Till exempel hård mobbningsrelaterad stress kan sätta igång fysiologiska och därmed biomedicinska mekanismer som i sin tur kan leda till upplevelse av olika symtom.

Hälsa och socialt stöd (Health and Social Support, HeSSup) är en pågående uppföljande enkätundersökning som inleddes år 1998 och som ursprungligen baserade sig på ett slumpmässigt urval på över 60 000 personer som representerade dåtidens befolkning i arbetsför ålder i Finland. Svarsprocenten för den första omgången blev 40. 

Uppföljande enkäter har utförts åren 2003 och 2012. Med respondenters och vederbörande myndigheters tillstånd har enkätuppgifterna senare kompletterats med uppgifter från flera olika nationella hälsoregister. Undersökningen har enligt den lokala etiska kommittén befunnits följa god vetenskaplig praxis. 

Mobbning som orsak till förhöjd risk

Det under uppföljningens gång växande datamaterialet erbjöd möjligheter att utreda huruvida barndoms-upplevelser av mobbning kunde förknippas med en senare förhöjd risk för fibromyalgi. I studiens båda uppföljande enkäter åren 2003 och 2012 tillfrågades bland annat deltagarna om huruvida en läkare någon gång hade angett att personen led av fibromyalgi. 

Totalt 515 personer rapporterade detta under båda de nämnda åren. Inalles 11 409 personer angav inte fibromyalgi alls och 185 personer endast under den senare datainsamlingen. 

Utsatthet för mobbning under skoltiden utreddes med två frågor. I den första ombads respondenten att tänka på sin skoltid och ange om hen hade blivit mobbad i skolan eller i sin övriga näromgivning samt att med hjälp av en fyrgradig skala ange hur ofta den eventuella mobbningen hade ägt rum. 

I den andra frågan ombads respondenten att igen med hjälp av en fyrgradig skala utvärdera hur tung upplevelsen hade varit. Övriga variabler som användes i den statistiska analysen insamlades också under enkäten 2003 och bestod av ålder, utbildning, parförhållandestatus samt förekomst av depressiva symtom eller sannolik diagnos på mental depression. 

Depressiviteten fastställdes med hjälp av en så kallad Becks skala omfattande 21 frågor med slutna svars-alternativ. I den statistiska analysen tillämpades huvudsakligen logistisk regressionsanalys där man förklarade risken med att rapportera fibromyalgi med de ovan nämnda övriga variablerna. 

Mobbningsupplevelsen beskrevs av en summavariabel som byggde på både frekvens och upplevd tyngd av händelsen. 

Statistiskt mycket signifikant samband

Risken att rapportera fibromyalgi hade ett statistiskt mycket signifikant samband med upplevelse av mobbning i barndomen. Det här sambandet försvagades något, men bestod som signifikant även om man justerade analysen för respondentens ålder, utbildning och parförhållandestatus. Upplevelse av fibromyalgi var något vanligare bland kvinnor, men enligt kompletterande analyser var skillnaden inte signifikant och föranledde således inte analys skilt enligt kön. När den statistiska analysen slutligen justerades ytterligare för förekomst av depressiva symtom eller depression visade utsatthet för mobbning också fortfarande en förhöjd risk för att ange fibromyalgi, men sambandet var inte längre statistiskt signifikant.

Som huvudresultat av studien kan anges att utsatthet för mobbning i barndomen eller ungdomen sammanhänger med senare förhöjd risk att uppge att man lider av fibromyalgi. Om man i den statistiska analysen dock beaktar förekomst av depression eller depressiva symtom under samma tidpunkt som fibromyalgi anges förblir det tidigare nämnda sambandet inte längre signifikant. Det sistnämnda är sist och slutligen inte överraskande eftersom samma riskfaktor, det vill säga att bli utsatt för mobbning, kan via stressupplevelser tänkas leda till både depression och sänkt tröskel för smärtupplevelser i form av fibromyalgi. På grund av den sistnämnda detaljen utfördes tilläggsanalyser med de 185 personer som hade angivit fibromyalgi endast under år 2012 och som således kunde tänkas representera nyligen insjuknade. Inte heller i det fallet lyckades man emellertid påvisa ett från depressivitet oavhängigt samband mellan utsatthet för mobbning och risk för att insjukna i fibromyalgi. 

Slutsats

Studiens resultat understryker allmänt betydelsen av utsatthet för mobbning i barndomen eller ungdomen som en riskfaktor för senare uppkommen fibromyalgi. I undersökningen lyckades man dock inte påvisa att risken för att insjukna i fibromyalgi inte delvis kunde uppkomma via ökad risk för depression. Tidigare har det också framlagts att både fibromyalgi och mental depression kunde vara uttryck för störningar tillhörande samma spektrums sjukdomar med delvis gemensamma riskfaktorer. 

För att förbättra kunskapsläget om riskfaktorer för fibromyalgi bör ytterligare uppföljande studier med antingen ännu fler observationer eller längre observationstid genomföras. Resultaten understryker vikten av mobbningsförebyggande arbete, särskilt i skolmiljön, som skydd för offrens senare hälsa.

The association between bullying victimization in childhood and fibromyalgia. Data from the nationwide Finnish health and social support (HeSSup) study based on a sample of 64,797 individuals. Journal of Psychosomatic Research 2019;117:48–53.