Ambulatorisk blodtrycksmätning bäst för att förutsäga mortalitet och hjärt-kärlsjukdom

Lars Lind | Mar 2020 | Diabetes / Hjärtkärlsjukdomar | Primärvård |

Lars Lind
professor i medicin,
Uppsala universitet,
Akademiska sjukhuset

24-timmars ambulatorisk mätning av blodtrycket är starkare associerad med god prediktion av mortalitet och hjärt–kärlsjukdom än vanlig blodtrycksmätning på kliniken. Samtidigt är summationsmåttet av alla mätningar över dygnet av systoliskt blodtryck den viktigaste variabeln att titta på i den kliniska bedömningen av en patient. 24-timmars ambulatorisk mätning av blodtrycket (AMBP) introducerades i kliniken för 20–30 år sedan när denna typ av mätare blev överkomliga prismässigt. Vid AMBP mäts blodtrycket oftast var tjugonde minut dagtid och en gång i timmen på natten. Förutom att man får en stor mängd mätningar som bättre speglar blodtrycket i den vardagliga situationen finns två stora fördelar jämfört med den konventionella mätning som görs på kliniken: • 15–20 procent av befolkningen uppvisar så kallad white-coat hypertension, det vill säga förhöjt blodtryck på kliniken men normalt vid AMBP. Denna grupp har endast en måttligt förhöjd risk för hjärt–kärlsjukdom jämfört med dem som har högt blodtryck både i kliniken och vid AMBP. • Man kan jämföra dag- och nattblodtryck. Ett blodtryck som inte går ned på natten, så kallad non-dipping, är förknippat med en förhöjd risk för hjärt–kärlsjukdom. Det har tidigare kunnat visas att den information man får från AMBP är bättre på att förutsäga mortalitet och hjärt–kärlsjukdom än den konventionella mätning som görs på kliniken.1 Ett problem med AMBP är att man som läkare får sig serverat en uppsjö av variabler som speglar blodtrycket. Det är inte självklart vilken eller vilka av dessa variabler som innehåller den kliniskt viktigaste informationen. För att besvara den frågan användes forskningsdatabasen ”International Database on Ambulatory Blood Pressure in Relation to Cardiovascular Outcomes” (IDACO), där data från 13 kohortstudier som mätt AMBP lagts ihop. Databasen innehåller information om cirka 11 000 individer och har en uppföljningstid på i genomsnitt 14 år. Under denna tid inträffade cirka 2 000 fall av hjärt–kärlsjukdom och cirka 2 800 individer avled. Huvudresultatet, som...