Hälsorelaterad livskvalitet och psykisk ohälsa hos patienter med icke-kardiell bröstsmärta

Ghassan Mourad | Sept 2020 | Primärvård |

Ghassan Mourad
leg. Sjuksköterska, med.dr.,
Institutionen för medicin,
hälsa och vård (HMV),
Linköpings universitet

Jenny Alwin
docent i utvärdering och hälsoekonomi.
Institutionen för medicin,
hälsa och vård (HMV),
Linköpings universitet

Tiny Jaarsma
leg. Sjuksköterska, professor i omvårdnad.
Institutionen för medicin,
hälsa och vård (HMV),
Linköpings universitet

Anna Strömberg
leg. Sjuksköterska, professor i omvårdnad.
Institutionen för medicin, hälsa och vård (HMV),
Linköpings universitet och Kardiologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

Peter Johansson
leg. Sjuksköterska,
professor i omvårdnad.
Institutionen för medicin,
hälsa och vård (HMV),
Linköpings universitet

Återkommande icke-kardiell bröstsmärta har negativ inverkan på psykiskt välmående och hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL). Detta gäller i synnerhet patienter med tidigare hjärtsjukdom vilka visar signifikant lägre HRQoL än patienter med icke-kardiell bröstsmärta utan tidigare hjärtsjukdom. Många patienter som söker akut på grund av bröstsmärta blir utskrivna utan någon förklaring, annat än att akut hjärtsjukdom uteslutits, så kallad icke-kardiell bröstsmärta.1,2 Återkommande bröstsmärta kan påverka patienternas psykiska välbefinnande och hälsorelaterade livskvalitet (HRQoL) negativt.3-6 En stor andel av dessa patienter kan ha haft hjärtsjukdom sedan tidigare.7   Det råder i dag brist på studier som undersökt HRQoL bland patienter med icke-kardiell bröstsmärta samt hur tidigare erfarenhet av hjärtsjukdom påverkar sambandet mellan psykiskt välbefinnande och HRQoL hos dessa patienter.   Syftet med denna studie var därför att beskriva HRQoL bland patienter med icke-kardiell bröstsmärta, med eller utan tidigare hjärtsjukdom. Vidare var syftet att undersöka sambandet mellan HRQoL och psykisk ohälsa, vilket i denna studie omfattade hjärtrelaterad ångest, depressiva symtom, rädsla för kroppsliga sensationer och somatisering.  Metod   Sammanlagt 552 patienter som vårdats för bröstsmärta och skrivits ut från fyra sjukhus i sydöstra Sverige med icke-kardiell bröstsmärta som diagnos (ICD 10-diagnoskoder: R07.2, R07.3, R07.4 och Z03.4) deltog i studien. Patienterna var 64 ± 17 år gamla, huvudsakligen gifta/sambo och jämnt fördelade avseende kön. Patienter med tidigare hjärtsjukdom var äldre än de utan (71 år respektive 60 år) och bestod av fler män än kvinnor (60 procent respektive 44 procent).   HRQoL undersöktes med frågeformuläret EuroQol-5D-5L (EQ-5D),8 hjärtrelaterad ångest med Cardiac Anxiety Questionnaire (CAQ),9 depressiva symtom med Patient Health Questionnaire-9 (PHQ-9),10 rädsla för kroppsliga sensationer med Body Sensations Questionnaire (BSQ)11 och somatisering med Patient Health Questionnaire-15 (PHQ-15).12  Resultat  Omkring hälften av patienterna rapporterade minst måttliga problem avseende smärtor/besvär och en av fyra rapporterade minst måttliga problem i HRQoL-dimensionerna rörlighet, vanliga aktiviteter och oro/nedstämdhet. Avseende personlig vård var det åtta procent som...