Höga samhällsekonomiska kostnader och försämrad livskvalitet till följd av svår astma

Sven-Arne Jansson, | Okt 2020 | Lungmedicin | Primärvård |

Sven-Arne Jansson,
forskare och hälsoekonom,
Institutionen för folkhälsa
och klinisk medicin,
Avdelningen för hållbar hälsa,
OLIN-studierna,
Umeå universitet

De samhällsekonomiska kostnaderna för svår astma är betydande, bland annat på grund av komorbiditet. De direkta kostnaderna är högre för patienter med orala steroider som underhållsbehandling. Den hälsorelaterade livskvaliteten är även sämre bland dessa patienter. Inom OLIN-studierna (Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten), en epidemiologisk forskningsverksamhet, har man sedan 1985 forskat om kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), allergi och astma. En artikel med titeln ”Severe asthma is related to high societal costs and decreased health related quality of life” finns publicerad i tidskriften Respiratory Medicine.1 Nedan följer en kort sammanfattning av artikelns innehåll. I många länder har prevalensen av astma ökat betydligt under andra halvan av 1900-talet.2 En ökning av astmaprevalensen har även förekommit i Sverige,3 men några studier har visat på att den har stabiliserats.3,4 Majoriteten av personer med astma har lindrig eller medelsvår sjukdom.5 Svår astma har rapporterats bland 3–10 procent av alla med astma och karakteriseras bland annat av hög förekomst av komorbiditet (samsjuklighet), astmaexacerbationer och dålig astmakontroll.6 Svår astma medför också ökad sjukvårdskonsumtion, försämrad livskvalitet och höga kostnader för både individ och samhälle.7 Det finns dock få studier som rör kostnader till följd av svår astma. Huvudsyftet med denna studie var att beräkna de samhällsekonomiska kostnaderna bland patienter med svår astma i Sverige. Vidare analyseras hälsorelaterad livskvalitet och morbiditet bland patienter med svår astma. Metod Studiepopulationen bestod av vuxna över 18 år med svår astma. Deltagarna rekryterades från populationsbaserade kohorter inom ramen för OLIN-studierna.8 Svår astma definierades enligt följande: hög dos inhalationssteroider som underhållsbehandling, kompletterande behandling i form av minst ett ytterligare underhållsläkemedel och/eller orala kortikosteroider.9 Vid studiens start bjöds patienterna in till en klinisk undersökning och en strukturerad intervju som genomfördes av en läkare i lungmedicin inom OLIN-studierna. Patienterna besvarade livskvalitetsformulär och fick genomföra strukturerade intervjuer rörande sin sjukvårdskonsumtion under det senaste året. Den prospektiva studien utfördes därefter...