Skip to Content

Negativa livshändelser under graviditet och ADHD-symtom hos femåringar

Studier har visat på ett samband mellan negativa livshändelser under graviditeten och ADHD hos barnen.1-13 Det skulle kunna tyda på att förhöjda stressnivåer (orsakade av de negativa livshändelserna) påverkar risken för att barnen ska utveckla ADHD. 

Det är dock möjligt att familjära faktorer såsom gener och miljöfaktorer kan påverka sambandet, speciellt då det visat sig att personer med ADHD också har större risk att själva uppleva negativa livshändelser14, och ADHD är i hög utsträckning ärftligt.15 

Därför är det viktigt att undersöka om exempelvis bakomliggande genetik kan förklara sambandet. I den här studien undersökte vi om det finns ett samband mellan negativa livshändelser under graviditeten och ADHD-symtom hos femåriga barn även efter att ha kontrollerat för effekten av familjära faktorer.

Metod
Studien baseras på 34 751 barn (varav 6 427 syskon) som deltagit i den populationsbaserade norska mor och barn-undersökningen (MoBa).16 MoBa är en pågående longitudinell studie där mer än 100 000 kvinnor rekryterats under graviditeten och därefter följs upp regelbundet med enkäter. 

Under graviditeten rapporterade mammorna om de upplevt någon av följande negativa livshändelser: problem på arbetet eller i skolan, finansiella problem, separation, konflikt med familj, vänner eller grannar, allvarlig sjukdom, allvarlig sjukdom hos närstående, allvarlig olycka eller förlust av närstående. 

ADHD-symtom hos barn skattades med kortversionen av Conners’ Parent Rating Scale – Revised (CPRS-R:S). Föräldrarna ombads skatta i hur stor utsträckning 12 olika påståenden överensstämde med barnets beteende. Vi konstruerade en skala baserad på medelvärdet av dessa påståenden (varierande från 0 till 3) för att mäta ADHD-symtom hos barnen.

Sambandet mellan negativa livshändelser under graviditeten och ADHD-symtom hos barnen skattades som medelvärdesskillnader på ADHD-skalan. Först undersöktes sambandet på populationsnivå och därefter bland syskon. Genom att jämföra syskon med varandra kontrollerar man automatiskt för effekten av både gener och uppväxtmiljö som delas av syskon. 

Resultat
På populationsnivå visar resultatet att barn som exponerats för negativa livshändelser under fostertiden hade högre värde på ADHD-skalan vid fem års ålder. Den starkaste effekten observerades där mamman upplevt finansiella problem under graviditeten (medelvärdesskillnad i ADHD-skalan mellan exponerade och oexponerade barn: 0,10, 95 procent konfidensintervall [KI]: 0,09–0,11). Den svagaste effekten uppvisades där mamman förlorat någon närstående (medelvärdesskillnad: 0,02, 95 procent KI: 0,01–0,04). Syskonjämförelserna resulterade i betydligt svagare samband som inte längre var statistiskt signifikanta (till exempel var medelvärdesskillnaden för finansiella problem −0,02, 95 procent KI: -0,07–0,02). 

På populationsnivå ökade sambandet om mamman hade upplevt händelserna som stressfulla/svåra och om hon upplevt fler negativa livshändelser under graviditeten, men effekten kvarstod inte då syskon jämfördes.

  • Vår studie visar att sambandet mellan negativa livshändelser under graviditeten och ADHD-symtom hos barnen troligtvis till stor del förklaras av familjära faktorer såsom genetik. Därmed ger vår studie inget stöd för hypotesen att stress under graviditeten kan orsaka ADHD hos barnen. Detta innebär att gravida kvinnor som upplever negativa livshändelser inte behöver vara oroliga för att stressen från dessa händelser kan komma att påverka barnets risk att utveckla ADHD.

  • Intressekonflikter: Henrik Larsson har fått forskningsanslag från Shire och varit talare för Eli-Lilly och Shire. Övriga författare har inga intressekonflikter.

  • 1. Class QA, et al. Offspring psychopathology following preconception, prenatal and postnatal maternal bereavement stress. Psychol Med 2014;44(1):71-84. 2. Glover V. Annual Research Review: Prenatal stress and the origins of psychopathology: an evolutionary perspective. J Child Psychol Psychiatry 2011;52(4):356-367. 3. Grizenko N, et al. Maternal Stress during Pregnancy, ADHD Symptomatology in Children and Genotype: Gene-Environment Interaction. J Can Acad Child Adolesc Psychiatry 2012;21(1):9-15. 4. Huizink AC, et al. Chernobyl exposure as stressor during pregnancy and behaviour in adolescent offspring. Acta Psychiatrica Scandinavica 2007;116(6):438-446. 5. Kim H-W, et al. Perinatal and familial risk factors are associated with full syndrome and subthreshold attention-deficit hyperactivity disorder in a korean community sample. Psychiatry investigation 2009;6(4):278-285. 6. Laucht M, et al. Behavioral sequelae of perinatal insults and early family adversity at 8 years of age. Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry 2000;39(10):1229-1237. 7. Li J, et al. Attention-deficit/hyperactivity disorder in the offspring following prenatal maternal bereavement: a nationwide follow-up study in Denmark. Eur Child Adolesc Psychiatry 2010;19(10):747-753. 8. MacKinnon N, et al. The association between prenatal stress and externalizing symptoms in childhood: evidence from the Avon Longitudinal Study of Parents and Children. Biological psychiatry 2018;83(2):100-108. 9. Motlagh MG, et al. Severe psychosocial stress and heavy cigarette smoking during pregnancy: an examination of the pre-and perinatal risk factors associated with ADHD and Tourette syndrome. European child & adolescent psychiatry 2010;19(10):755-764. 10. Park S, et al. Differential perinatal risk factors in children with attention-deficit/hyperactivity disorder by subtype. Psychiatry research 2014;219(3):609-616. 11. Rodriguez A, Bohlin G. Are maternal smoking and stress during pregnancy related to ADHD symptoms in children? J Child Psychol Psychiatry 2005;46(3):246-254. 12. Ronald A, Pennell CE, Whitehouse AJ. Prenatal Maternal Stress Associated with ADHD and Autistic Traits in early Childhood. Front Psychol 2011;1:223. 13. Zhu P, et al. Sex-specific and time-dependent effects of prenatal stress on the early behavioral symptoms of ADHD: a longitudinal study in China. European child & adolescent psychiatry 2015;24(9):1139-1147. 14. Friedrichs B, et al. Coexisting psychiatric problems and stressful life events in adults with symptoms of ADHD—a large Swedish population-based study of twins. Journal of attention disorders 2012;16(1):13-22. 15. Faraone SV and Larsson H. Genetics of attention deficit hyperactivity disorder. Mol Psychiatry 2018. 16. Magnus P, et al. Cohort Profile Update: The Norwegian Mother and Child Cohort Study (MoBa). Int J Epidemiol 2016;45(2):382-388. 

Back to top