Diagnosen multipel skleros (MS) ställs utifrån internationellt definierade diagnostiska kriterier. Patienterna delas därefter in i tre förloppsformer:  • Skovvis förlöpande MS. • Primär progressiv MS. • Sekundär progressiv MS.  De allra flesta patienter med MS (cirka 80 procent) har skovvis förlöpande MS, och hos omkring 50 procent av dessa kommer sjukdomen med tiden att övergå ...

Multipel skleros (MS) är en kronisk inflammatorisk, demyeliniserande och neurodegenerativ sjukdom i centrala nervsystemet (CNS)1 och en av de vanligaste orsakerna till neurologisk sjukdom hos unga människor.2,3 Med tiden utvecklar 50 procent av alla patienter progressiv MS, som inte kan behandlas.4 Från ett tidigt sjukdomsstadium kännetecknas MS av lesioner i den vita hjärnsubstansen. Vartefter sjukdomen ...

Trots att det har gått över 150 år sedan sjukdomen multipel skleros (MS) beskrevs för första gången av den franske neurologen Jean-Martin Charcot, så är den bakomliggande orsaken till MS ännu inte helt klarlagd. Forskningen är överens om att en kombination av genetiska och miljörelaterade faktorer, som kvinnligt kön, HLA-DR1*15 och rökning, är förknippade med ...

Äldre läroböcker tog sällan upp kognitiva svårigheter i samband med MS och dessa utreddes heller inte kliniskt.1 På senare år har fokus emellertid ökat på de kognitiva svårigheterna hos patienter med MS.  Den danska Scleroseforeningens tidskrift har publicerat flera artiklar i ämnet och föreningens lokalavdelningar har arrangerat aktiviteter på temat kognition. I en enkätundersökning som ...

Trötthet (benämns hädanefter ”fatigue”) är ett utbrett symtom hos personer med multipel skleros (MS). Sjuttiofem procent av patienterna beskriver att de upplever symtomet antingen ofta eller sporadiskt,1 och 55 procent att det är ett av deras värsta symtom.2  Fatigue definieras som “brist på fysisk och/eller mental energi, som enligt patienten själv eller en närstående/behandlare uppfattas ...

Multipel skleros (MS) är en primärt autoimmun sjukdom i centrala nervsystemet (CNS), som bland annat leder till förlust av celler och fibrer. Vid mikroskopi återfinns normalt sett perivaskulär och parenkymal inflammation, axonförlust och remye-linisering. Även om primärt fokus har legat på förändringar i hjärnans vitsubstans i form av fokal plackbildning ökar intresset för de förändringar ...

Neurofilament är neuronspecifika komponenter i cytoskelettet som bidrar till neuronets struktur samt till upprätthållande av dess storlek och form. Neurofilamenten är uppbyggda av fem subenheter: neurofilament light (NFL), neurofilament medium (NFM), neurofilament heavy (NFH), α-internexin och nestin.1,2 Vid axonal skada frisätts neurofilament i spinalvätskan, och en förhöjd nivå av neurofilament har därför setts som tecken ...

Vid multipel skleros (MS) uppstår cellförlust och irreversibla skador på nervvävnad från sjukdomsdebuten.1 I tidiga sjukdomsstadier kan kroppens neurologiska reservkapacitet och plasticitet delvis kompensera för skadorna och upprätthålla normal neurologisk funktion, men med tiden uttöms kompensationsmöjligheterna vilket leder till irreversibel symtomprogression och funktionsförlust.2  Betydelsen av tidigt insatt sjukdomsmodifierande behandling är väl dokumenterad när det gäller ...

Neurofilament är strukturella intermediärfilament i myeliniserade nervcellsutskott.1 Dessa filament är uppbyggda av tre subenheter, som brukar kallas light (NFL), medium (NFM) och heavy (NFH), beroende på hur de vandrar vid gelelektrofores. När myeliniserade axoner går sönder, oberoende av genes, läcker neurofilament ut till extracellulärvätskan i hjärnan.  Därifrån kommer proteinet ut i cerebrospinalvätska (CSV) och blod. ...

Insamlingsstiftelsen för MS-forskning bildades 2009 med syftet att långsiktigt stödja svensk forskning om multipel skleros. Sedan 2011 har stiftelsen delat ut 5 710 000 kronor till 31 olika forskningsprojekt. De senaste tre åren har större forskningsbidrag kunnat delas ut tack vare större donationer.  Bland annat gjorde Harley Davidsson Club Sweden under 2018 ett “charity run” ...